Stress

Att utsättas för någon form av press jämt och ständigt, känslan av inte själv kunna påverka sin tillvaro och att tiden inte räcker till för allt som måste göras – detta är saker som ger stress hos många människor och nästan ingen i dagens samhälle undgår detta. Stressreaktionen är en urgammal respons i våra kroppar som brukar hänföras till en kamp-flyktreaktion där bland annat olika hormoner är inblandade som adrenalin. Kroppen gör sig förberedd på strid eller att springa för livet.

 

Påverkan av stress yttrar sig på många sätt och är väldigt individuell. Det som en människa upplever som en stressfylld situation skapar ingen stress hos en annan.

Stress är med säkerhet en av de vanligaste orsakerna till en mycket stor del av ohälsan idag. Får den här situationen/reaktionen pågå under en längre tid och man inte får tid till återhämtning så leder detta till en uttröttning av kroppen både mentalt och fysiskt.

Hur ser ayurveda på stress?

Vata, som är lättrörligast och mest flyktig av de olika doshorna, är den som först drabbas när vi inte får vila och koppla av. Vata ökar då i kroppen och vi får ett vataöverskott eller som man också säger vataobalans. Det innebär att personer med mycket vata i sig är i allmänhet mer känsliga för stress och brist på vila och lugn och ro. Alla människor kan få en vataobalans, men det behövs oftast lite mer för en pittaperson och ännu mer för en kaphaperson att dra på sig ett överskott av vata.

 

Om stressen pågår länge så får vi inte bara ett vataöverskott utan risken finns att de andra doshorna också dras med, i första hand pitta. Även pitta – eldelementet – kommer att öka vid långvarig stress. Ser vi processen mer bildlikt så är vata luftelementet som när det ökar ger syre till elden (pitta) så att den flammar upp. När elden brinner häftigt riskerar vi till slut att också bli utbrända… Den stabiliserande delen i kroppen – kapha – kan inte hålla emot utan förtärs till sist av elden. Med andra ord är reserverna i kroppen slut. Dramatiskt, men vi vet att detta sker ständigt med människor i vårt samhälle.

 

Vi behöver dock inte gå igenom alla de här stadierna med doshorna för att lida av besvärliga stressrelaterade problem. Att ha ett vataöverskott som ger sömnproblem, oro, huvudvärk, mag- och tarmproblem, räcker för att känna att man är ur form.

Vad kan man göra åt stress?

Det naturliga är att rannsaka sin situation och se över sin prioritering av vad som är nödvändigt i tillvaron. Tiden kan inte räcka till allt och vi ska inte jämföra oss med vare sig hur andra har det eller vad andra klarar av. Du måste utgå från hur det ser ut just för dig och hur du påverkas. 

 

Utöver detta eller när du inte kommer längre i nedprioriteringen av måste-göra-saker så finns det ändå många tips på att hjälpa kroppen stå emot stressen bättre.

 

  1. Planera in tid för avkoppling och vila dagligen. Meditation, andningsövningar som djupandning eller liknande är bra att göra regelbundet. Det behöver inte ta så lång tid, 5 minuter är bättre än inget. Även promenader eller att vistas i naturen kan ses som en meditation.
  2. Använd rogivande örter som kamomill och lavendel i form av te eller eteriska oljor.
  3. Stäng av mediebruset runt om dig: TV, radio, mobiltelefoner, datorer. Alla dessa ting och aktiviteter är vataökande i sig. För mycket av all slags mental aktivitet är vatahöjande. Bättre att ägna sig åt på fritiden är mer jordnära sysslor som trädgårdsarbete, hantverk, djurskötsel eller varför inte bakning?

 

Genom en hälsokonsultation kan du få råd som passar just dig och din situation.